Sedan starten har EU:s primära mål varit att säkerställa fri rörlighet för varor och tjänster. Den inre inre marknaden infördes 1993, vilket innebär att när vissa varor väl har godkänts enligt gällande EU-förordningar kan de handlas utan ytterligare godkännande. Detta gäller även fordon. Tidigare godkändes fordon av enskilda EU-medlemsstater. Ny lagstiftning (92/53/EEG, 2007/46/EG) infördes dock, som inrättade ett gemensamt europeiskt förfarande (”Europeiskt godkännande av enskilt fordon”) för att ersätta medlemsstaternas nationella godkännandesystem. Den europeiska lagstiftningen ställer nu upp tekniska krav för alla nya fordon för att underlätta deras registrering, försäljning och ibruktagande inom EU. Den viktigaste fördelen med europeiskt typgodkännande är elimineringen av behovet av flera godkännanden, tillsammans med upprättandet av enhetliga krav för en hög säkerhets- och miljöskyddsnivå. Intyget om överensstämmelse fungerar som bevis på att ett fordon uppfyller alla krav som ställs av EU:s regler.